Arroganta kärring!

Hej på er!

Idag har vi tagit det så lugnt det bara går. Vaknade imorse och hade verkligen svinont i vänster ben, vad kan jag ha gjort ? Men var bara häva sig upp ändå och göra det som skulles. Älskling masserade mig nu ikväll och jag kan ana en liten förbättring. Det känns som att någon nerv skulle kommit i kläm fast samtidigt som jag fått en rejäl spark på smalbenet. Hoppas det går över snart.

Lilleman har sovit nästan hela dagen. Helt sjukt. Men så funderade jag, dom senaste dagarna har han varit vaken från cirka 08:30 och ända fram till kvällen då han somnat för natten. Är en riktig utvecklingperiod som pågår nu och det är mycket nya intryck. Så jag ska nog inte vara särskilt orolig när han tar sig såna här dagar. Nu ligger har i alla fall och sover gott tillsammans med pappsen.

Så vi har vilat alla 3 mestadels idag, riktigt skönt med såna dagar. Men har ändå hunnit med städning och tvätt plus gjort en storrensning bland alla papper och fyllt i lite.

Pratade med smärtkliniken idag. Fick tala med en arrogant surtant som verkade sakna empati totalt. Ibland blir jag bara så less,.. om dom bara kunde förstå och sätta sig in i min situation för en sekund. Allting är inte så jävla enkelt. Lev med smärta dygnet runt, ta hand om bebis och sånt som man bara inte kan strunta i, hur ont du än har! Sköt ett helt hushåll, laga middag, tvätta osv osv, också ska du ta hand om dig själv mitt upp i allt?. Det är oändligt mycket krav. Men jag klarar det fint på mitt sätt så som jag gör. Försöker ta hand om mig själv så gott det går. Promenerar mycket, äter bra mat och har ändrat mycket på kosten sedan Melvin kom. Men jag behöver stöd och hjälp i det här med min smärta. Det är så enkelt att bara sätta en diagnos och sedan lämna sina patienter vind för våg. Man har varit utlämnad från första stund och det känns förjävligt. Som att inte anledningen till min situation vore nog. Efter allt man fått gå igenom. Ändå är det långt ifrån klart.. Det är snarare nu allt börjar. När ska jag få sätta punkt en gång för alla ? Nu när jag fått min egen dom så börjar den nya rättsprocessen..

Och kom för fan inte och säg att jag blir smärtfri om jag går och lägger mig klockan 20:00 på kvällen ? Ska jag bara lämna allt ? Riktigt så enkelt är det inte när man har en bebis på 3 månader. Jag är nog långt ifrån ensam om att inte kunna komma till ro förens bebis sover. Klart min sambo kan ta hand om Melvin så jag får sova. Det gör han mer än gärna! Men nu somnar inte Melvin förren mellan 23:00 och 01:00. Jag är uppe tills han somnat, thats it! Det skulle inte sitta fel och dom bara ville lyssna en gång på vad jag har att säga. Jag är ute efter att få en drägligare vardag och bli lyssnad på, men det är för mycket begärt. Såndär skit tar jag bara inte, och det tror jag hon fattade också. Vart inte glad om jag säger det så,.. Nej jag ska kontakta fibromyalgiföreningen samt skaffa mig en privat läkare. Av erfarenhet sedan tidigare så brukar dom lyssna och ha mer förståelse !

Nej nog med negativa ord för idag. Imorgon är det ju alla hjärtans dag. Jag tänkte jag skulle laga någon riktigt god middag till gubben min, och mig själv då såklart 😉 Sedan se på film och äta lite gott till det med massa tända ljus och bara myspys. Det tycker jag låter som en bra idé i alla fall.

Hoppas ni andra haft en bra dag. Nu ska jag krypa ner hos mina grabbar och slå igen mina två blå. Natti natti!

Mamma älskar dig mer än något annat gubben <3 Det är för dig och pappa jag kämpar vidare!