Oj så mycket som händer just nu för lilla killen.
Det är många nya ord som ploppar upp. Nu är det främst babba, vovvov (hunden), kissen, Ida och mamma som sägs. Sen titta och alla dinosaurieljud han lärt sig av kompisen på förskolan.
Han tränar och går varje dag och det blir fler och fler steg.
Klättrar och är överallt samtidigt hehe.
Han har lärt sig att ta sig upp och ner i soffan och våran säng. Har varit övning ett tag och en dag var det som att ”aha, jag hajar”
Imorse hade han klättrat ner själv från våran säng och krupit in på sitt rum och lekt. Han har haft en jobbig natt med mycket snor och lite ledset så han fick sova mellan mamma och pappa <3
Man märker att det är en period med sjukt mycket separationsångest. Inte alls lätt för de små med alla dessa utvecklingsfaser <3 Men de får nya erfarenheter och färdigheter fort. Det känns som att något nytt händer varje dag just nu. Man blir stolt, orolig, häpen, förvånad, lycklig, ja som i det mesta i föräldraskapet. Otroligt mycket känslor <3 Mest tänker jag på hur otroligt oäääändligt man kan älska sitt barn! Det är så starka känslor och så långt bortom något man känt förut <3 Det är så fantastiskt att man är med på denna resa. Idag, imorgon. Hela Melvins uppväxt. Allt man kommer få se och uppleva tillsammans. Tänker jag i de banorna så känns allt annat så oväsentligt. Familjen är det viktigaste. Det jag är beredd att offra allt för. Det jag kämpar som en häst dagligen för. Envishet och starka känslor gör en oövervinnelig! Jag har tagit mig långt nu och jag vet att mina mål jag satt upp detta året är inom räckhåll.
Älskar er, min fina familj så otroligt högt! Till universum och tillbaks för tillsammans är vi så starka 🙂 <3
